tisdag 29 januari 2008

Mellan Hoppa och Förtvivlan...

Nu är det inte långt kvar tills vi kommer få ordning och lugn i tillvaron. Flytten till Göteborg är klar, dvs. alla grrejer är klara i nya lägenheten och mentalt är jag numera Gäteborgare... Om än jag har ett par dagar kvar på arbetet i Jönköping. Så några dagars pendlande återstår...

Izla sköter sig förträffligt i allt detta vimmel och vårt nyårslöfte är snarasre att inte göra något alls än att göra något speciellt. Allt har varit allt för rörigt i för lång tid så nu ska vi ha vårvila och växa till oss till sommarens utmaningar...


Jag heter Izla och väger 10,4 kg.

Izla har växt till sig en del och är väldigt morsknumera. Matte och Husse kan hon emellanåt ge fingret innan hon sticker för att kolla läget hos en cyklist eller joggare. Oerhört frustrerande för oss men självfallet drar det ju väldigt för henne, det är ju väldigt spännande. Många gånger är hon dock superduktig och håller sig brevid oss men det är som om hon väljer ut sina offer ;-) Behöver påminna mig själv om hur det var när Luvan var valp, allt tar ju sin lilla tid...



Och är 48 cm hög (på ett ungefär)

Träningsmässigt så går det sakta men säkert framåt. Försöker att inte rusa fram då det är väldigt mycket som ska läras in parallellt. Lydnad och lite agility på planerna, samtidigt som det är fortsatt rumsrenhetsträning, socialträning. Sedan har vi ju gå ordentligt i koppel, på plan, på trottoaren, på stan och slutligen på Avenyn... blir ju en del att träna på kan man ju säga. Nä skännt å sido men det blir ju en del. Så vi kör basutbudet på träningewn men vi kör det desstu noggrannare är tanken...

Men just nu är vi nog i en testperiod, ibland sköter hon sig exemplariskt och ibland sköter hon sig katastrofalt. Antar att det är en period att stå ut och vara väldigt konsekvent i uppfostran?! Någon som känner igen sig? Berätta gärna i så fall att det finns hopp... och om ni inte känner igen er, ljug för mig så att jag behåller tron på en väluppfostrad Grönis...

På tal om väluppfostrad är det dags för den lilla att bli tränad vid matbordet... hur brukar ni göra? En del har ju att hunden ska gå och lägga sig någonstanns, en del att de får vara intill bordet men inte "tigga" osv... ge mig tips. Efter trre förlorade smörgåsar och en Kvibille Ädelost är det dags att ge sig på en ny utmaning :-)

Just nu ligger Izla och vilar, och vi ska snart åka till klubben för lite träning. Finns det något bättre än en tränad hund som somnar på mattan? Hoppas på en sådan kväll idag.

I morgon ska vi träna med Yvonne igen och se om vi har gått framåt i vår träning. Och i helgen väntar FIFA-gala (lång historia, men ska bli väldigt reoligt) och musikalen Footloose med mina svärföräldrar och föräldrar.

Ha det bra allihopa så hörs vi snart igen!

Här är vi båda två, lilla syter är storasyster, fast tvärtom... eh... hur var det nu?
<3












4 kommentarer:

  1. Kul med en rapport från er! SJÄLVKLART finns det hopp...... ;) Om jag ljuger eller ej får du lista ut själv! Skumpa får vara vid bordet - bara hon ligger. LYCKA TILL!
    Susanne

    SvaraRadera
  2. Hej Vera
    När du ställer de här frågorna antar jag att du inte tänker på mig?? Siri är ju som hon är, och vem vet, hon kanske har gett Izla några sköna tips =D

    Lycka till i alla fall, det SKA gå. Förmodligen är väl det enklaste att de får gå och lägga sig utanför rummet i fråga?
    Kram, kram

    SvaraRadera
  3. Ett tips från mej vid matdags kan du få om du ringer mej. Lovar att det lönar sej. Hälsningar Ulli

    SvaraRadera
  4. Hallå Vera
    OK att jag är dålig på att blogga men du är VÄRRE!!
    Skriv nåt nu så vi vet att det går bra för er!!
    Kramis

    SvaraRadera